Arkiv för april, 2009

Just det. Imorgon är det alla festprissars högtid, Valborg. Vad hon gjort för att förtjäna detta intensiva firande har jag glömt, men det har väl nåt med våren att göra. Själv firar jag på ett icke-studentikost vis, med goda icke-studentikosa vänner. Det blir förstås lite sill, sen blir det inte Slottsbacken, ingen Champagnegalopp, men väl uteservering och därefter Stans skönaste italienare. Därefter är man mogen för schäslongen. Vid schäslongdags skulla jag tippa att klockan hunnit bli sådär 19.30 ungefär. Därefter blir det 1:a maj, det kan man fira genom att köpa sig en pizza och en cola kanske, brukar alltid funka.

Ikväll blir det dock annat än pizza, det blir Walter Trout på Katalin. Den gamle bluesräven har jag inte sett sedan Rackistiden. En gång även på Barowiak, där han och Coco Montoya agerade gitarrister i John Mayall’s Bluesbreakers. Trout är en cool herre med ett riktigt bra band, så det blir nog en fin kväll.

Idag brassade vi till en riktigt schysst Rösti, detta serverades med kyckling och rödvinssås. Lite grönt slank med också. Och just nu står en Jansson och fräser i ugnen, den ska vi försöka göra slut på vid sillunchen imorgon.

Chelsea agerade mest försvar, konor och publik igår mot Barcelona, men det går ju att få 0-0 på det viset också. Nu vänder vi på steken nästa vecka. Dessutom hoppas vi väl på ett London-derby i Chaminjonfinalen. Arsenal mot Chelsea i Rom. Skulle vara lite festligt kanske?

Otis Watkins a.k.a. Geraint Watkins. Det svänger så det svartnar. Eller så är det för att han blundar?

Otis Watkins a.k.a. Geraint Watkins. Det svänger så det svartnar. Eller så är det för att han blundar?

Har vi några fina musiktips en dag som denna? Näe, inte direkt. Köpte dock två låtar på iTunes idag. Otis Watkins heter artisten. Det är exakt samma artist som Geraint Watkins. Han gjorde en singel under namnet Otis på Stiff för sådär 30 år sen, You talk to much och b-sidan If you wanna rock. Hade den på vinyl way back when, men inte längre tydligen. Känns lite lugnare nu när den ialla fall finns i iMacen. Det svänger fint kan jag avslöja. Man får inte mycket roligare för 18 riksdaler nu för tiden.

Ett annat tips är en country-cool dam vid namn Jan Spillane (grymt namn) och plattan Thinking out loud. Stämningsfylld och skön country med stänk av lite soul och funk, men ganska lite. Finns inte på Spotify ännu, men väl på iTunes.

Som det ser ut i dagsläget är sommaradressen Möja från början av juni till mitten av augusti. Mer detaljer kring detta kommer senare. Först ska diverse möten klaras av, detaljer ska finslipas, planer ska smidas, papper ska skrivas. Spännande blir det. Roligt blir det. Semester får det bli sen.

Förresten! Jag tycker att alla borde gå in och kolla Zignes blogg. Han är på den fantastiska årliga festivalen i New Orleans, lyssnar på musik, plåtar och rapporterar då och då på bloggen. Fantastiska bilder från en fantastisk festival verkar det som. Dit måste jag ta mig nästa år.

En liten spottis-lista kommer här. Berger 57 var namnet. Inledningen känns, åtminstone låtmässigt, ganska amerikansk. Men det är väl inte så tokigt?  Ha en fin Valborg. And remember, be careful out there. Vi hörs.

Annonser

Världsrekord i länge.

Publicerat: april 27, 2009 i Uncategorized

Nej, nu var det världsrekord i länge sen jag skrev nåt här. Helgen var maxad med aktiviteter, och måndagen också, så den här lilla sidan fick stiga åt, just det, sidan. Ikväll bär det av till Sthlm för 30-års fest hos broder Patrik. Återkommer imorgon med något lite mer matnyttigt, så länge kan ni smaka på den här. Vi hörs sen då.

Idag blev det en klassiker.

Publicerat: april 23, 2009 i Uncategorized

Ärtor med fläsk och därefter pannkakor med sylt och grädde. En tidig lunch på Tittoppgrillen med Krogkungen som sällskap. Inte illa. Länge sedan man åt en sån klassisk anrättning. Gott var det också. Finfin ärtsoppa med lite skånsk senap i och gulaktiga och lite vaniljsmakande pankisar på det. Mätt som en plätt. Gårdagen som alltså var Fläskkotlettens dag var lyckad. Inte så dumma kotletter om jag får säga det själv. Fina tillbehör och drycker blev det också, till och med kaffe och Veterano fick vi till på slutet.

Har en liten paus i dummyframställningen till ett ganska nytt projekt som ska bli verklighet med hjälp av Kock-Mats och hans gedigna kökskunskaper. Projektet är inte helt officiellt ännu, men jag kan säga att det innehåller både idrott och mat.

Ramlade på en obekant dam häromdagen. På Spotify som tur var. Namnet är Jonatha Brooke, och henne hade jag inte hört förut. Om ni vill lyssna så går det utmärkt att göra det i den här listan, Berger 55. Sen är det bara att klicka in på hennes övriga produktion om det smakar mer.

Jonatha Brooke. Ett musikaliskt fynd på Spotify.

Jonatha Brooke. Ett musikaliskt fynd på Spotify.

Ikväll kan det tänkas bli en sväng till KB kanske. Om inte någon uteservering lockar förstås. Men det lär väl vara rätt så kallt framåt kvällen.

Målkalas i Barcelona igår. Grill-Janne som var på plats fick se en riktigt bra match verkade det som. Själv fick jag nöja mig med text-tv och kunde där konstatera att Chelseas chanser till ligaguld nu i princip är borta. Vi får väl ta Chaminjonligan och FA-cupen istället.

Ett gammalt band att kolla upp förresten: Odds. Ja, så heter dom. Gjorde en kanonplatta vid namn ”Nest” cirka 1996 som finns i CD-samlingen. Nu ligger den och en platta till på Spotten. Har en känsla av att det borde passa till exempel ÅkeM.

Just det – Holmarnas Folkets Park nu på söndag kl. 19-21: Robbie Fulks. Grymt sa grisen.

Efter att nu avnjutit en kopp av finaste Zoega tillsammans med Kock-Mats, i solen ute på gården, är det dags att göra lite nytta igen. Vissa andra skulle tydligen styra sina steg mot Plock och deras uteservering. Vi hörs.

Det bara susade till, liksom.

Publicerat: april 20, 2009 i Uncategorized

Man undrar ju vart den helgen tog vägen. Kan bero på att den var smetfull med aktiviteter kanske. Lördag kväll blev det skivspela på KB, och igår söndag en sväng till Akkurat för att spana in Robbie Fulks. Tyvärr blev det support act till Robbie, bestående av Tony Carey, det hade man gärna missat. Tröttare får man leta efter, fast han enligt Robbie dragit i sig åtminstone 16 Red Bull. Så på grund av Tonys lallande kom inte huvudakten igång förrän vid tiosnåret. Vi Uppsalabor blev i och för sig vänligt nog erbjudna skjuts av Micke Finell till Uppsala, för att vi skulle kunna se hela giget, men blev ändå tvungna att ta 11-tåget hem. Det vi såg var dock helt klart toppklass! Grymma låtar och ett klockrent framförande. Det är alltid lite fascinerade när en man och en akustisk gitarr kan få en hel publik i sin hand. Inte ofta man är med om det. Så nu sitter jag här och funderar på om man inte ska ta sig till Skutskär nästa söndag för att se sista giget på turnén också.

Idag var fru Berger så tokig så hon brassade burritos, på en måndag!?!. Vi som tidigare fått förklarat för oss på ICA att Tacos och dylikt ätes på fredagar, och inget annat. Men gott var det hur som helst. Det lättade definitivt upp min tvättstugetjänst som pågår i detta nu.

Nästa vecka har vi ett par fina kvällar på Katalin. 29 april Walter Trout, 30 april Perssons Pack. Eftersom 30 april ju är sista april så är det nog ingen lämplig kväll för en gammal gubbe att gå på lokal, så jag får lov att passa där. Men Walter den 29:e kan man kanske komma iväg på. Schysst bluessnubbe som jag såg på Rackis nån gång.

På onsdag ska vi fira Fläskkotlettens dag på Västra Järnvägsgatan tillsammans med familjen Garcia. Jag kom på det för cirka 10 minuter sen att man borde ha en fläskkotlettens dag. Så nu vet ni när det är – 22 april. Och hinner ni inte fixa fram några kotletter till dess, eller om ni har andra planer, så går det bra nästa år också. Det man behöver mer för att fira denna fina del av grisen, är förslagsvis potatis, sås, grönsaker och hyfsat med öl och vin. Sen sköter sig firandet nog av sig själv. Och det är ju inte mer än rätt att vi inför en sån dag. Känns liksom lite mer rejält än till exempel Kanelbullens dag. Vem bryr sig om en löjlig kanelbulle?

Frågan är bara vad man spelar för musik på Fläskkotlettens dag? Lägger in några låtar på Berger 54 som en uppvärmning så här några dagar innan. Första och sista låten får det bli. Nej nu är det dags för tvättgruvan. Vi hörs.

Robbie Fulks alltså. Denna smått fantastiska låtskrivare har landat i Sverige, och enligt säker källa kommer han att backas av sin son. Källan heter förresten Putte och ska bland annat ta hand om Robbies ljud och bilkörning ett par dagar under sverigeturnén. Vet inte riktigt hur många plattor herr Fulks gjort, men det är ett gäng. Själv har jag nog sådär tre-fyra stycken i alla fall. En av de bättre låtarna heter ”Let’s kill Saturday Night” en riktig höjdare. Sitter faktiskt i detta nu och lyssnar på hans ”Georgia Hard” på Spotify, det kanske ni också borde testa. Finns här.

Han är på resande fot, Robbie. Undrar om det är Putte han väntar på?

Han är på resande fot, Robbie. Undrar om det är Putte han väntar på?

På söndag spelar Robbie & Son på Akkurat i Stockholm. Skulle vara kul att ta en sväng. Någon intresserad följeslagare?

Enligt ryktet blir den fredagslunch på Plock med Kock-Mats idag. En trevlig avslutning på en kort arbetsvecka. Sen gäller det att lista ut vad som ska stå på bordet när Fru Berger kommer hem efter en hård dag i Hufvudstaden.

Imorgon lördag blir det plattvändning med Sören G på KB, men först en sväng till Buddy för lite musslor. Som vanligt spinner vi nog både rock och roll, soul och twist, pop och r&b … ja nåt sånt. Kickar igång vid 22-tiden i baren på hörnet.

Bräckt Gustavskorv med stuvad potatis på Dragarbrunnsgatan, det var gott det! Och det andra också.

För övrigt kan jag nu sova lugnt, när äldsta dottern inte tänker flytta till det ställe hon hade tänkt flytta till!

Nä, fasen, om man skulle ta en promenad i finvädret kanske? Det gäller ju att passa på som det heter. Vi höres.

Ett ovanligt löjligt uttryck.

Publicerat: april 16, 2009 i Uncategorized

”Antingen älskar man det eller så hatar man det”. Vad är det för larv? Uttrycket används flitigt när det pratas om t. ex. Surströmming, Klas Ingesson, Råbiff, Chris Isaak, Fioler, Apple-datorer, Toto och mycket annat. Personligen har jag mycket svårt att se något existensberättigande överhuvudtaget för detta infantila uttryck. Jag förstår självklart att man gillar vissa saker och inte gillar andra saker, så funkar vi alla. Men att hata Klas Ingesson eller en död strömming? Visserligen hade inte Ingesson nån speciellt lysande teknik, men han älgade ju på och kämpade desto mer för det mesta. Att den där jästa strömmingen luktar Urban vet vi ju alla, men… Och så vidare. Ja, jag ville bara få det här sagt, eftersom jag i många år gått och funderat på logiken i ovan nämnda uttryck. Tack för visat intresse. Som en liten bonus till er alla kommer här en rätt rolig liten film med just Klas Ingesson.

Fångade Chris Isaak i flykten häromdan nere vid Fyris Torg. Lite tidigt med kortärmat kanske, men han är en tuff kille.

Fångade Chris Isaak i flykten häromdan nere vid Fyris Torg. Lite tidigt med kortärmat kanske, men han är en tuff kille.

Förresten så har Chris Isaak kommit med en ny platta ”Mr Lucky”, och det låter riktigt trevligt. Finns på Spotify. Smakprov finns på listan Bergers 53.

Tänkte idag försöka mig på att tillreda några fiskar. Tror dom heter Tilapia eller nåt sånt. Hur som helst så ska dessa filéer vikas ihop och fyllas med spenat, parmesan och eventuellt lite vitlök. Potatismos med savoykål och en vitvinssås serveras till detta. Vi får hoppas att det ska funka. Annars är det ju nära till Pizzeria Durango, och dit hittar jag garanterat, eftersom jag var där igår.

På lördag är det Record Store Day i världen, så även på sina håll i Sverige. Det betyder att man ska gå till en skivaffär och köpa mängder av skivor, om jag fattat det hela rätt. Dessutom ska det finnas livemusik på vissa skivaffärer. Vet tyvärr inget om dessa aktiviteter kommer att nå Uppsala. Delar av Fatboy ska dock spela på Pet Sounds i Stockholm har jag sett på Facebook. Hela Fatboy spelar sen på Debaser på lördag kväll.

Apropå Facebook – jag har sett att delar av bekantskapskretsen ägnat sig åt att där rangordna de hockey- och fotbollslag de hatar mest. Otroligt löjligt. Är det inte bättre att lägga energin på de lag man gillar istället? Hata är väl lite väl primitivt, och finns det inte tillräckligt av såna idiotier i idrottens svansvärld? Jo, det gör det.

Nej, nu är dags att kedja fast sig vid spisen. We’ll meet again!

New York Dolls alltså. De numera till åren komna trashdockorna släpper ett nytt album vid namn ”‘Cause I sez so”, (jo så heter den) den 5:e maj. Singeln med samma namn ligger redan ute på Spotify, och inleder listan Berger 52. Goda nyheter för oss gamla glamrockälskare alltså. I och för sig är det bara David Johansen och Syl Sylvain kvar från originaluppsättningen, men bra låter det fortfarande. Det bevisade dom ju faktiskt när deras stora comebackplatta ”One day it will please us to remember even this” dök upp för ett par år sedan. Nu är väl inte nya singeln nån riktig partyvältare, men det rockar på ganska hyfsat. Vi väntar med spänning på nya fullängdaren.

New York Dolls modell äldre.

New York Dolls modell äldre.

Gårdagksvällen blev en helkväll på Trattorian, med god mat, trevligt sällskap och en minst sagt underlig fotbollsmatch på tv:n. Då pratar jag förstås om holmgången Chelsea-Liverpool. Tyckte nog att båda lagen spelade som hejkomochhjälpmig större delen av matchen, men spännande blev det onekligen, särskilt i andra halvlek. Frågan är vad vi ska göra med Peter i målet, kanske dags att införskaffa ny burväktare? Han har uppträtt rätt skakigt på sista tiden tycker jag.

Fick igår önskemål från Kock-Mats om att skrapa ihop en spotifylista fylld av Chelsea-Liverpool-relaterad musik, så här kommer Chelsea-Mersey, en riktig soppa. För att inte säga ett jäkla hopkok.

Gick idag upp så tidigt att jag var tvungen att äta upp lunchlådan redan klockan 10.15. Något av ett tidigt lunchrekord för undertecknad. Och vad är sensmoralen av detta? Gå inte upp för tidigt,  det är dyrt att äta lunch två gånger.

Och Sirius räddade en pinne mot Ljungskile. På gränsen till imponerande. Men den där Wålemark eller vad han heter var väl inte med längre kanske. Annars brukar ju han alltid knoppa in ett mål i ungefär 93:e minuten.

Apropå matchen på Stamford Bridge igår så börjar jag nu tröttna rejält på alla storfilmare. Oavsett tröjfärg. Och även på domare som blåser sönder matcher i tid och otid. Tänk om alla spelare som springer runt och försöker ramla snyggt kunde omvandla den energi som läggs ned på detta till något vettigt på planen. Skulle kanske kunna gynna sporten? Eller?

Imorgon blir det trerätters Leksandslunch på Dragarbrunnsgatan, inte illa! Och igår var det trerätters-lunch här på kontoret, med laxceviche, kalvrullader och jordgubbskompott. Bara att inse att man har det rätt så bra.

På lördag kväll kan det bli en sväng till Buddy’s kanske? Det är ju snart lördag förresten. Blir lite konstigt när måndagar omvandlas till söndagar… veckan blir liksom lite kort. Inte för att det gör nåt.

Ett litet musiktips så här på slutet, Caj Karlsson. Nya plattan innehåller duetter med storheter som t.ex. Magnus Lindberg och Anders F. Rönnblom. Och många fler. Rätt så bra är det också. Och snart kommer Lindbergs nya platta också. Det blir fint. Vi hörs.