Arkiv för februari, 2010

Efter att ha intagit en rejält tilltagen portion ärtsoppa, sitter jag nu här och tycker att Sid Vicious & Sex Pistols version av Eddie Cochrans gamla ”Somethin’ else” är rätt fräck. Ännu bättre är den tillsammans med en kopp Zoega och en hembakad kanelbulle. Sid och grabbarna följs i högtalarna av ett nytt fynd vid namn JC Brooks & the Uptown Sound. Tack för tipset Honky! Detta kan även du avnjuta, i listan vid namn Berger 111. Jag borde förstås lägga ut Berger 110 först, men nu blev det så här. Och det får väl gå, två feta listor på en endaste gång, helt enkelt.

Igår blev det 49-årskalas hemma hos Grill-Janne. God gryta, floder made of whiskey & wine, och en alldeles fantastisk Schwarzwald-tårta. Det är inte ofta jag tar två bitar tårta, men så pass god var den. Tack för det, Landing. Eller, tack för det Grill-Janne med familj ska det förstås vara.

Vi passade även på att heja fram de svenska skidåkarna till ett grymt stafett-guld. Det var nån rätt osportslig nörd till norrman, som spred dålig stämning kring sig där borta i Canada förresten. Vi kunde glatt konstatera att det inte hjälpte norrbagarna direkt. Skön defilering av Hellner där på slutet, åkandes med en vajande svensk flagga över mållinjen. En klassiker.

Såg häromdagen att det fanns en amerikansk skidskytt vid namn Studebaker. Nu snackar vi fräcka namn. Man får genast ett högglansigt och kromöverhöljt 50-talsmonster på näthinnan. Motsvarigheten i namn för en svensk skidskytt skulle tyvärr endast kunna vara Saab, eller möjligen Volvo. Googlade lite för skojs skull på bilder på Studebakers och Volvosar, resultatet kan ni se nedan. Volvon på bilden är det hollandsbyggda DAF-monster som tack vare sin variomatic-växellåda gick lika snabbt bakåt som framåt. Rätta mig om jag har fel. Men jag vill minnas att jag hört någon histora om detta, kan det vara från ÅkeM möjligen?

Läste förresten häromdagen att bandet Arc Angels släppt en ny platta, som även finns på Spotten,  ”Living in a dream”. Kan kanske vara nåt. Bandet består av Charlie Sexton, Doyle Bramhall och Stevie Ray Vaughans gamla rytmsektion Double Trouble, som består av Tommy Shannon och Chris Layton. Check it out.

Peace & Love-festivalen i Borlänge som börjar den 28:e juni får fint främmande. Både Nick Lowe och John Fogerty kommer att närvara. Vore det inte så att jag antagligen är på en varmare plats just då, skulle jag lätt styra den så kallade kosan till denna Dalametropol.

De redan för höga lunchpriserna i vår lilla stad fortsätter uppåt. På Närmaste Puben har man nu höjt från 80 till 90 spänn. I den stora konservburken tror jag lunchen går loss på hundringen jämnt. En plastkorv ärtsoppa gick loss på 8 kronor på Ica. Lite skillnad är det allt. 8 kronor känns mer prisvärt på nåt sätt, och speciellt på en torsdag, när man ju promt ska äta just ärtsoppa.

Finns det nån schysst italiensk rockenroll förresten? Det ska bakas pizza med salami och taleggio på Järnvägsgatan ikväll, och då måste man ju ha passande musica till. Kanske lite italiensk rockabilly? Bara för det blev jag tvungen att kolla upp rockabillybeståndet i spaghettiland. Hitta dessa charmiga herrar, The Capone Brothers! Dom framför här klassikern ”Ubangi stomp”. Håll till godo, och ta det lugnt i skidspåren.

Annonser

Så är det. Det som legat där och hovrat är helt enkelt just detta inlägg på just denna blogg. Eftersom jag de sista veckorna gjort rätt mycket annat och dessutom haft svårt att få till något vettigt att skriva om. I och för sig skriver jag aldrig om något speciellt vettigt, men något att skriva om överhuvud taget då?

Och annars då? Jo, det har lyssnats en hel del på bland andra Paul Thorn, Flash & the Pan, Danny Gatton och Shakin’ Stevens. Shakin’ Stevens säger ni då förfärat, den där tönten i rosa kavaj? Men de tre-fyra plattorna han spelade in tillsammans med producenten Stuart Coleman, och killar som Geraint Watkins, Albert Lee och Mickey Gee i kompet går inte av för rockenrållhackor. Geraint och Mickey lånade han rakt av från Edmunds turnéband, och de visste ju därmed vad som gällde. Om ni lyssnar på Shaky’s tolkning av NRBQ-låten ”Don’t she look good” i listan Berger 109 så fattar ni. Bara Mickeys simpelt rockiga gitarrspel är värt en månads Spotify Premium-avgift. Och apropå listan: Den första låten på listan ”Funky mama” sägs framföras av Tom Principato, vilket är fel. Hela den plattan, ”88 Elmira St” är inspelad av Danny Gatton. Man kanske skulle tala om det för Spotify-supporten, eller? Förresten så blev den här listan fett lång, som det numera heter. Kanske beroende på att det var sådär två veckor sedan senast.

Tittade på skidskytte igår, och det var ju spännande. Björn Ferry verkar vara en rätt cool katt. Såg lite ut som Ted Danson förresten. Kikade på bowling också, nej, fel. Curling var det visst. För det var klot med handtag och så såg det halt ut. Sveriges damer mot Danmarks damer, det var nog det tråkigaste jag sett på tv sedan jag låg i lumpen, och man tvingades sitta i en stor undervisningssal och se militära instruktionsfilmer från sådär 40-talet. Så det blir nog inget mer curling för mig. Möjligen lite ishockey kanske.

Såg förresten att det rasat (eller kanske i alla fall varit) en debatt i nån kvällstidning om vilka som är smartast, hockey- eller fotbollsspelare. Verkar vara en intelligent debatt. Nu väntar vi bara på uppföljarna. Debatten om vilka som är smartast av simmare och cyklister. Höjdhoppare eller orienterare. Kan knappt bärga mig. Men jag vill minnas att Jonas ”Lädernunnan” Almqvist en gång på 80-talet fastslog att ”Hockey är Dallas, Fotboll är Shack”. Så då var ju det redan klart, behövdes inte någon debatt. För de yngre läsarna kan jag avslöja att med detta Dallas menas tv serien med samma namn, som av många uppfattades som rätt puckad. Ha ha, puckad, hockey, den var inte dum.

Eftersom jag blivit något av en expert på att missa bra konserter det senaste året behövs nu någon form av uppryckning. Katalin har såklart ett rätt digert vårprogram, så det blir väl till att styra upp lite biljetter till diverse konserter där, helt enkelt. Kan vara lämpligt att börja med de gamla hjältarna Torsson den 5:e mars kanske.

Förra lördagens hästmöte hölls i nya lokaler, lite nervöst var det allt, men det gick bra. Ja, alltså tipset gick inte bra såklart, men allt annat. Dessutom spelade man på Biztron exemplariskt bra musik under lördageftermiddagen. Det var Costello, Petty, Sqeeze och fan och hans moster också. Passade utmärkt att tippa och ta en öl till. Sköna soffor fanns det dessutom.

Efter att ha ätit kålpudding tre gånger på två dagar, ska det ikväll bli ett välkommet besök på Stans Skönaste Italienare. Härligt. Inget fel på kålpudding alls, men det finns ju gränser.

De senaste två fredagkvällarna har varit festliga tillställningar högst upp i huset på Sturegatan. Men eftersom en av lägenhetsinnehavarna envisas med att jobba tidigt på lördag morgon, får vi nog försöka att ha de festliga tillställningarna på andra tider framöver. Speciellt om de slutar på lördag morgon vid 04-30-tiden. Man skulle ju kunna prova med en lördagkväll näst högst upp på Järnvägsgatan istället?

Ingen med kontakter där ute som kan se till att Neal Casal kommer in på Spotten?

Förresten borde ni kolla in Konsertbarens nya meny här.

Japp, det var det hela. Vi avslutar väl med lite kultur, bandet Big Heat, men sin enda hit ”Watch me catch fire”.
Sång av allas vår Bill Hurley, från The Inmates, en sångare som verkligen förtjänar ett bättre öde. Vi ses.

Den coole Collins heter Stacie i förnamn, och är en dam i sina bästa år, beväpnad med munspel, cowboyhatt och ett gäng rätt giftiga låtar. Låtarna på hennes platta ”The Lucky Spot” är dessutom producerade av Dan Baird, känd från bl.a. Georgia Satellites och The Yayhoos. Då kanske ni förstår vartåt det lutar och barkar redan innan ni lyssnar av plattan på Spotify. Det är rockigt, bluesigt och lite hästjazzigt. Mest rullande och krängande rockigt i samma lösa anda som Dan Baird och t.ex. Jason & the Scorchers kan låta. Läste precis på Stacie’s hemsida att ytterligare en platta nu är inspelad och väntar på utgivning. Med i hennes band är förresten Warner Hodges, gitarrist från, just det, Jason & the Scorchers. Inte illa va? Så gillar du det stuket kommer du att älska ”The Lucky Spot”.

Stacie Collins, dam för sin hatt.

Jag vet inte riktigt vart bloggvärlden är på väg, men ibland blir det mer än lovligt roligt att läsa blogg. Som här till exempel, när min dotter Marias kompis Niklas vägrar klippa sig, men ändå vill skaffa ett jobb. Och bygger en blogg på just det temat. Stor humor enligt mig iallafall. Läs den, och läs den noga.

Eller som här, där Sune, två år och coolast i stan, har börjat blogga. Vete fasen hur det går till, men jag misstänker att han har en till oss båda närbesläktad spökskrivare.

Konsertbaren håller just nu på att värka fram en helt ny meny. Back to the future är som kanske tidigare nämnts temat. Nu börjar det närma sig nystart, och kommande vecka blir det stängt måndag och tisdag. Premiär på torsdag. Kan lugnt säga att det här kommer att bli riktigt coolt, men lite omstuvningar och omgörningar i lokalen dessutom, även om allt av detta inte hinner bli klart under nästa vecka. För dom som är lite extra hemliga ryktas det om smygpremiär på onsdag.

Lite mat vore gott förresten. Helst isterband med dillstuvad potatis, men det verkar inte finnas här i stan just idag. Apropå mat, nu kom det precis en matstylist rusande här och började prata om Vitello Tonnato. Det var fan längesen man åt det, men som det ser ut nu kan det bli en smakbit av just detta framåt söndag. Härliga tider.

Chelsea fick bara 1-1 borta mot Hull. Vad är det som händer? Nu när vi återigen hade chansen att dra ifrån en aning.

Just det ja, en lista kanske? Berger 108 kommer här. Den är lastad med sköna namn som t.ex. Will Hoge (gillar man Neal Casal gillar man Will) Tommy 16 (hade jag glömt) och Crazy Elephant (obskyr soulig one hit wonder med en låt som Bill Hurley en gång spelade in på sin soloplatta Double Agent, i en definitiv version).

Bill Hurley ja, sångare i ett av världens bästa och mest okända rockband, The Inmates. Dessutom Englands bästa rocksångare enligt Robert Plant. Bill har inte haft hälsan de senaste åren har jag hört, åkt lite ut och in på sjukhus på grund av psykiska problem. Tråkigt, vi får hoppas att det blir bättring.

Heja Patrik Sjöberg.

Fick en kommentar på bloggen häromdagen från några herrar som tidigare spelat i grymma band som Deeptone och Daffodils. Stort. Lyssna på deras nuvarande musikaliska aktiviteter under namnet Honks här.

Sådärja, då var jag uppe i rätt lagom antal skrivna ord (549 stycken ungefär). Vi hörs.