Står innarför altandörrarna, i skuggan (det är förbannat varmt där ute på altangolvet), och knattrar lite på tangenterna. Detta till alldeles ypperligt soliga toner från Ariel Pinks Haunted Graffitti. Som gammal skivnörd är man ju rätt van vid konstiga gruppnamn, så jag höjde väl inte direkt på ögonbrynen när jag lästa om detta band i Sonic idag. Var tvungen att kolla upp dom på Spotten, och där fanns dom. I låten ”Can’t hear my eyes” låter det som ett aldeles utmärkt substitut till nån 70-talig Fleetwood Mac-platta. Och ett svalt glas vitt av allra billigaste Mercadona-kvalitet funkar utmärkt till. Vinet heter ”Liria” – dricker man för mycket kanske det blir till att lägga på ett ”De” i början? Men nu blir det inte så mycket, för det var bara ett par skvättar kvar i flarran sedan senast. Lika bra det, om en stund ska jag ta mig ner för backen och sluta upp med de shoppande och frisörbesökande damerna.
Annan somrig pop i burken idag: Lissie med sin platta ”Catching a tiger”. Dessutom blev det lite rockigare tongångar med Imperial State Electric. Inte illa alls, Nicke Andersson. Dessutom såklart Tom Jones senaste grymma platta. Och Steve Miller, och Peter Case nya, kanon. Allt detta kan du såklart kolla in i den senaste av listor, Berger 131. Och Refreshments senaste, som väl rymmer typ 7 CD minst, där på slutet ligger en bonusplatta med gammalt och nytt outgivet för den som är lagd åt det hållet.
Kastade ihop en alldeles enkel men fan så god lunchpasta idag. Lite lök, lite salami, lite olivolja, lite vitt vin, bubbla lite. I med grädde och lite buljong. Bubbla lite mer. På slutet, i med salt, peppar och en burk tonfisk. Blanda med den färdigkokta pastan. Servera. Klart på tio röda typ. En liten liten kall San Miguel satt fint till det. Det gick bra med Fanta Limon också hörde jag. Kvällens mat får dock tas in på stan nånstans. Dags för lite tapashäng tror jag.
Ständigt denne Zlatan. Känns som jag skrivit det förut. Jag har svårt att tro annat än att han kommer att presenteras som Milanspelare senast imorgon. Särskilt som hans ”agent” rört runt lite med smarta uttalanden igen, och Zlatan själv välvilligt gick ut i mixade zonen igår och glappade på bland de italienska journalisterna. Man undrar när herrn blir någorlunda bofast i ett lag?
Lördag: Chelsea-Stoke på en tv nära mig.
Duke Robillard, den eminente gitarristen kommer till Uppsala och Katalin den 30:e september. Får vi inte missa. Svenne Zetterberg & Rockarounds tittar in också, den 18:e september. En bra månad september, den 25:e dyker nämligen Magnus Lindberg och Basse Wickman upp också.
Men nu kom jag just på att den 18:e september, det är ju för tusan Fårönatta, så det blir inget Duke Robillard för mig inte. Då är vi på Carlssons och håller grytorna kokande igen, det blir kanon. Apropå Fårö så var det kul att träffa Zigne för första gången. Det blev inte så mycket mer än hej och så, men trevligt att träffa nån man bara ”pratat med” på det vida nätet.
Checka in bagage eller inte, det är frågan. Men en väska proppad med manchego, serrano, vin och Veterano är lockande. Och dessutom rätt trevligt att ha där hemma i höst. Får fundera på det, har ju ända till tisdag på mig. Under tiden, ha det så bra, Hasta Luego.