Som katten kring het gröt, eller vad det nu heter.

Tror att det heter nåt sånt. Ett rätt fånigt uttryck förresten, som om en katt skulle äta gröt. Katter är ju rätt snobbiga varelser som inte äter vad som helst. Många av dagens moderna stadskatter skulle nog inte ens äta en sill, eller strömming, ens om man panerade den i Friskies och sedan smörstekte densamma. Men skit samma, nu är det inte kattmat det här handlar om. Det handlar mest om att undertecknad gått runt den här bloggen som en katt i ovanstående ordstäv. Det har liksom inte klickat till riktigt när fingrarna närmat sig det silvriga tangentbordet. Men nu kom jag inte undan längre, dels har jag för lite att göra ikväll, dels frågade jag Min älskade fru vad vi skulle hitta på – och fick svaret –  dammsuga. Personligen tycker jag det är lite för mörkt för att dammsuga, det passar bättre att sätta sig vid ett tangentbord med inbyggd belysning, ta ett glas rött, lyssna på The Pernice Brothers och knattra lite förstrött. Jag fick även ett meddelande från självaste Svärfadern igår, där han undrade om jag gått vilse bland all Biff Rydberg eftersom det inte hände nåt här på bloggen. Sådana förfrågningar får man lov att ta allvarligt på.

Den största av högtider börjar nu närma sig sitt slut. Här firades det ordentligt i dagarna tre. Tjuvstart den 23:e med trevlig fest på Tilltugg och KB, med KB-gänget som utökades med andra trevliga vänner. Festen avslutades med julskinka, dammiga kakor och alldeles för mycket rödvin hemma hos Häggarna. Därefter blev det julafton alldeles jättesnabbt, en mycket trevlig historia med huset fullt av släkt och vänner, åter igen en sen historia. 04.30 sådär tror jag bestämt. Och på den tredje dagen blev det Lucullus med fru Berger, en Captain Christmas på KB och därefter bingen. Igår, vilodag. Idag, vilodag.

Det har tillverkats några Spotifylistor under december månad, närmare bestämt tre stycken. Dom slänger jag in här: Berger 138, Berger 139 och Berger 140. Apropå musik, det har kommit en ny platta med Stacie Collins, producerad av Dan Baird. En mycket trevlig historia, den kan ni ta del av här. Och har ni inte hört hennes förra platta, så finns den också på Spotten.

Vid den här tiden på året brukar ju folk som är lagda åt musikskrivarhållet lista sina favoriter från det senaste året. Det tänkte jag också göra, kommer inte på så många i hastigheten, men det får bli som det blir.
Peter Wolf – Midnight souvenirs
Eli Paperboy Reed – Come and get it
Los Lobos – Tin can trust
Stacie Collins – Sometimes ya gotta
Dwight Twilley – Green blimp

Jag heter Peter Wolf, och jag har gjort en av årets plattor. Inget snack om den saken.

Så var det med det, och ikväll lirar Chelsea mot Arsenal, bortamatch, som dessutom går på TV10 här hemma. Något av en högtidsstund.
Det gäller bara att älggrytan är uppäten tills dess.

Igår kväll blev det lite experimenterade vid spisen förresten. Skivad kalvstek kördes i het grillpanna och serverades med rösti (det du Wängermark) med örtkryddor, paprika, smör, vitt vin och lite olivolja. Till detta en sås på vitt vin, vitron, kycklingfond, massor av salladslök, charlottenlök och lite vitlök. Kokade ihop sig ordentligt och mixades därefter. Blev väldigt gott, men såg lite grått och tråkigt ut på tallriken, vi får jobba på garnityren. Annars har det varit mycket god julmat, fruns redan klassiska köttbullar, Långbrosill, Glasmästarsill och en sill till. Sill till innehöll bland annat äpplen, pepparrot och andra godsaker. Dessutom testades Jamie Olivers variant av gravad lax, riktigt schysst. Efter den här helgen är det väl dags att ge sig ut och införskaffa nya springskor, med broddar om vi ska få kroppen i form.

Ja just det. Jag och resten av familjen är extremt stolta, för att inte säga malliga och smådryyga över att lillebror Patrik blivit grammynominerad där borta i Amerikat, eftersom han tillsammans med Robyn skrivit och producerat den här. Fett coolt som Jossan säger.

Thats all for now, over and out, och god fortsättning förstås.